Campeonstvåor

KÄNDA STILGREPP (OCH VANLIGA DEBATTKNEP)

Stilfigurer, retoriska grepp, stilistiska termer - det finns flera beteckningar för samma sak. I klassiska läroböcker i retorik får man lära sig att språket ska vara kort, klart och tydligt, omväxlande och passande. Men detta räcker inte. Om vi verkligen vill få människor att lyssna så måste vi också ta till vissa konstgrepp eller figurer. Här kommer några av de vanligaste blandat med några vanliga debattknep. Listan kan göras betydligt längre - totalt sett finns det säkert ett hundratal termer att tillgå.

BILDSPRÅK

liknelse att likna ngt vid ngt annat och där "som"-ledet är kvar. Vanliga exempel: stark som en björn, listig som en räv, lätt som en plätt etc... Kan användas för att beskriva ngt och göra det mer levande: hon sken upp som en sol, månen hängde som en banan på himlavalvet, snön gnistrade som juveler etc. Borde kanske användas mer kreativt och överraskande? T.ex: glad som en gummisnodd, smidig som ett kylskåp, glad som en klarblå himmel, jag kände mig som ett par stickade vantar, upphetsande som en gammal ostmacka etc.

metafor (överföring, omskrivning, liknelsen är "inbyggd")

plöja, grön, dunkel, grilla, möblera, ansiktslyftning, nolla, långrandig, medvind, mossig, krydda, nattsvart, regeringens lokomotiv

metonymi (delen för helheten/helheten för delen, att använda ord metaforiskt, men medan en metafor bygger på en likhetsrelation så bygger metonymin på en närhetsrelation) T.ex: hela busssen skrattade, hela stan visste om det, jag gillar Beethoven, Moskva och Washington är oense, sätta sig bakom ratten, ge sig ut på böljan, femtio spänn per skalle, hon är bara 17 vårar, ta sig ett glas etc...

Bildspråkets effekt? Gör språket mera levande och får din redovisning att blomstra?

DET RETORISKA TRETALET

I klassisk retorik är tretalet en rekommendation som kan användas på följande vis: istället för att ta alla argument så väljer man ut tre: för det första, för det andra, för det tredje. Det starkaste argumentet tar man sist.

UPPREPNING (ANAFOR ELLER EPIFOR)

Är en omtagning av samma ord eller uttryck: "Vi ska, vi ska, vi ska...." Kan också avsluta en mening.

HOPNING

Liknar upprepning men används ofta med variation: "Gå, stick, avlägsna dig!"

RETORISKA FRÅGOR

En retorisk fråga är snarare ett påstående än en fråga. Den som ställer frågan förväntar sig inget svar, eller så svarar personen själv på frågan. "Ska vi finna oss i detta? - Nej, verkligen inte!"

ALLUSION

Allusion är anspelning på händelser eller personer eller litteratur. Ibland är det uppenbart och lättförståeligt men ofta kan det krävas en del insikt för att förstå allusionen vilket gör att allusioner kan ge ett "svårt" intryck.

PARAFRAS

En parafras är en omskrivning, omdiktning eller bearbetning av en text, bild eller målning i ett musikstycke, litterärt verk eller konstverk.

EMFAS

Eftertryck, stark betoning. Kan t.ex. åstadkommas genom förändring av ordföljd. Olika form hos samma ord kan också ha olika betoning: skall är t.ex. mer betonat än ska.

IRONI

"förställning", att säga en sak och mena motsatsen

Används ofta positivt som egentligen ska tolkas negativt? T.ex: bussigt, tack ska du ha, oj vad här är välstädat, värst vad du verkar pigg, snyggt jobbat, bra siktat, grattis, vår kloka regering, våra ärliga politiker...

EXEMPEL

Ett exempel som förtydligar det man försöker säga. Det kan vara en berättelse om en händelse eller en person och används ofta för att bevisa att det man försöker säga är troligt eller sant. Exemplet kan också användas för att göra något mer spännande eller konkret.

ÖVERDRIFT

Användning av överdrift (motsats "underdrift" eller "understatement") är vanlig i säljande syfte: i reklam och på löpsedlar hittar vi ofta överdrifter.

KONTRAST

Kontrast är en grundläggande princip i all konst. Förekommer på alla plan. På ordplanet = antites. Kan i en berättelse stegras till konflikt. Kontraster används ofta i debattspråk (tillsammans med överdrift) för att skapa dramatik: svart eller vitt, ont eller gott, massor eller ingenting, rik eller fattig.

UTROP

Kan användas för att visa publiken att man är upprörd (och för att få publiken att känna detsamma?). Vilka tider! Hemska tanke!

JÄMFÖRELSER

Ett vanligt debattknep är att jämföra med något annat. Genom att jämföra med något som är större eller mindre, bättre eller sämre så framstår det som du vill säga tydligare. Om du till exempel vill få människor att reagera på skattesystemet så kan du berätta om hur tufft skattetrycket anses vara i Finland - och ändå är det inte så högt som i Sverige.

BEVIS (FAKTA)

Ingenting är så övertygande som rena faktapåståenden. Det finns dock ett krav: de måste vara sanna. När du debatterar så kan du inte bara använda dig av fakta för att vinna debatten. Om du dessutom lyckas avslöja att din motståndares faktapåståenden är felaktiga - då är din lycka gjord.

STATISTIK

En typ av fakta är statistik. Det finns flera knep att ta till om man vill ljuga med hjälp av statistik: staplar och diagram kan tolkas olika beroende på hur de utformas.

LÅNAD ETHOS

Du kan "låna" trovärdighet för att du själv eller det du kämpar för ska framstå som mer trovärdigt. I reklamen är det vanligt att man lånar in experter eller kändisar för övertyga konsumenterna om en varas förträfflighet. I politiken kan du också låna in trovärdighet genom att förknippa det du kämpar för med något gott.

TILLTAL: VI

I politisk retorik används "vi" för att ge en samhörighetskänsla ("Yes we can"). Uttrycket används på två olika sätt: dels för att beteckna partitillhörighet ("vi kristdemokrater tycker..."), dels för att beteckna samhället ("vi måste behålla välfärden").

"GÖRA EN PUDEL"

Att göra en pudel är detsamma som att be om ursäkt. Man erkänner helt enkelt att man har haft fel.

MEDGIVANDE

Ett medgivande är inte så starkt som att be om ursäkt. Ett medgivande är när man medger att man delvis har haft fel (kanske för att framstå som ärlig?).