Campeonstvåor

KÄNDA STILGREPP (OCH VANLIGA DEBATTKNEP)

Stilfigurer, retoriska grepp, stilistiska termer - det finns flera beteckningar för samma sak. I klassiska läroböcker i retorik får man lära sig att språket ska vara kort, klart och tydligt, omväxlande och passande. Men detta räcker inte. Om vi verkligen vill få människor att lyssna så måste vi också ta till vissa konstgrepp eller figurer. Här kommer några av de vanligaste blandat med några vanliga debattknep. Listan kan göras betydligt längre - totalt sett finns det säkert ett hundratal termer att tillgå.

BILDSPRÅK

liknelse att likna ngt vid ngt annat och där "som"-ledet är kvar. Vanliga exempel: stark som en björn, listig som en räv, lätt som en plätt etc... Kan användas för att beskriva ngt och göra det mer levande: hon sken upp som en sol, månen hängde som en banan på himlavalvet, snön gnistrade som juveler etc. Borde kanske användas mer kreativt och överraskande? T.ex: glad som en gummisnodd, smidig som ett kylskåp, glad som en klarblå himmel, jag kände mig som ett par stickade vantar, upphetsande som en gammal ostmacka etc.

metafor (överföring, omskrivning, liknelsen är "inbyggd")

plöja, grön, dunkel, grilla, möblera, ansiktslyftning, nolla, långrandig, medvind, mossig, krydda, nattsvart, regeringens lokomotiv

metonymi (delen för helheten/helheten för delen, att använda ord metaforiskt, men medan en metafor bygger på en likhetsrelation så bygger metonymin på en närhetsrelation) T.ex: hela busssen skrattade, hela stan visste om det, jag gillar Beethoven, Moskva och Washington är oense, sätta sig bakom ratten, ge sig ut på böljan, femtio spänn per skalle, hon är bara 17 vårar, ta sig ett glas etc...

Bildspråkets effekt? Gör språket mera levande och får din redovisning att blomstra?

DET RETORISKA TRETALET

I klassisk retorik är tretalet en rekommendation som kan användas på följande vis: istället för att ta alla argument så väljer man ut tre: för det första, för det andra, för det tredje. Det starkaste argumentet tar man sist.

UPPREPNING (ANAFOR ELLER EPIFOR)

Är en omtagning av samma ord eller uttryck: "Vi ska, vi ska, vi ska...." Kan också avsluta en mening.

HOPNING

Liknar upprepning men används ofta med variation: "Gå, stick, avlägsna dig!"

RETORISKA FRÅGOR

En retorisk fråga är snarare ett påstående än en fråga. Den som ställer frågan förväntar sig inget svar, eller så svarar personen själv på frågan. "Ska vi finna oss i detta? - Nej, verkligen inte!"

ALLUSION

Allusion är anspelning på händelser eller personer eller litteratur. Ibland är det uppenbart och lättförståeligt men ofta kan det krävas en del insikt för att förstå allusionen vilket gör att allusioner kan ge ett "svårt" intryck.

PARAFRAS

En parafras är en omskrivning, omdiktning eller bearbetning av en text, bild eller målning i ett musikstycke, litterärt verk eller konstverk.

EMFAS

Eftertryck, stark betoning. Kan t.ex. åstadkommas genom förändring av ordföljd. Olika form hos samma ord kan också ha olika betoning: skall är t.ex. mer betonat än ska.

IRONI

"förställning", att säga en sak och mena motsatsen

Används ofta positivt som egentligen ska tolkas negativt? T.ex: bussigt, tack ska du ha, oj vad här är välstädat, värst vad du verkar pigg, snyggt jobbat, bra siktat, grattis, vår kloka regering, våra ärliga politiker...

EXEMPEL

Ett exempel som förtydligar det man försöker säga. Det kan vara en berättelse om en händelse eller en person och används ofta för att bevisa att det man försöker säga är troligt eller sant. Exemplet kan också användas för att göra något mer spännande eller konkret.

ÖVERDRIFT

Användning av överdrift (motsats "underdrift" eller "understatement") är vanlig i säljande syfte: i reklam och på löpsedlar hittar vi ofta överdrifter.

KONTRAST

Kontrast är en grundläggande princip i all konst. Förekommer på alla plan. På ordplanet = antites. Kan i en berättelse stegras till konflikt. Kontraster används ofta i debattspråk (tillsammans med överdrift) för att skapa dramatik: svart eller vitt, ont eller gott, massor eller ingenting, rik eller fattig.

UTROP

Kan användas för att visa publiken att man är upprörd (och för att få publiken att känna detsamma?). Vilka tider! Hemska tanke!

JÄMFÖRELSER

Ett vanligt debattknep är att jämföra med något annat. Genom att jämföra med något som är större eller mindre, bättre eller sämre så framstår det som du vill säga tydligare. Om du till exempel vill få människor att reagera på skattesystemet så kan du berätta om hur tufft skattetrycket anses vara i Finland - och ändå är det inte så högt som i Sverige.

BEVIS (FAKTA)

Ingenting är så övertygande som rena faktapåståenden. Det finns dock ett krav: de måste vara sanna. När du debatterar så kan du inte bara använda dig av fakta för att vinna debatten. Om du dessutom lyckas avslöja att din motståndares faktapåståenden är felaktiga - då är din lycka gjord.

STATISTIK

En typ av fakta är statistik. Det finns flera knep att ta till om man vill ljuga med hjälp av statistik: staplar och diagram kan tolkas olika beroende på hur de utformas.

LÅNAD ETHOS

Du kan "låna" trovärdighet för att du själv eller det du kämpar för ska framstå som mer trovärdigt. I reklamen är det vanligt att man lånar in experter eller kändisar för övertyga konsumenterna om en varas förträfflighet. I politiken kan du också låna in trovärdighet genom att förknippa det du kämpar för med något gott.

TILLTAL: VI

I politisk retorik används "vi" för att ge en samhörighetskänsla ("Yes we can"). Uttrycket används på två olika sätt: dels för att beteckna partitillhörighet ("vi kristdemokrater tycker..."), dels för att beteckna samhället ("vi måste behålla välfärden").

"GÖRA EN PUDEL"

Att göra en pudel är detsamma som att be om ursäkt. Man erkänner helt enkelt att man har haft fel.

MEDGIVANDE

Ett medgivande är inte så starkt som att be om ursäkt. Ett medgivande är när man medger att man delvis har haft fel (kanske för att framstå som ärlig?).

Utifrån det material vi har arbetat med: genomgångar, texthäfte och experiment; så ska du nu skriva en essä. Försök att planera ditt skrivande innan du sätter igång. En naturlig disposition kan vara att du redovisar dina experiment, ett i taget, och försöker att hitta kopplingar till häftet. Det är också fullt tillåtet att göra tvärtom - det vill säga att du utgår från en teori/modell i häftet och sedan gör kopplar till experiment/ personliga erfarenheter. Det finns inget krav på att alla dina experimentresonemang ska ha samma omfång. Det kan mycket väl vara så att du låter ett av experimenten ta huvuddelen av utrymmet och att de andra redovisas översiktligt. Du behöver inte heller koppla alla experimenten till häftet (men du bör göra det om det finns anledning).

Detta är ett förslag till disposition - du kan mycket väl använda ett annat upplägg. Du ska dock sträva efter en viss struktur: skriv klart och tydligt och visa att du gjort experimenten och att du har läst häftet. Det är alltid bra att skriva sin text med en tydlig inledning, avhandling och därefter avslutning.

Essä betyder tankeförsök och din text bör kunna karaktäriseras ungefär som följande: beskrivande/ resonerande/ utredande/ analyserande/ reflekterande:

"Alltjämt flitigt odlad är essän (fra. essai, med grundbetydelsen 'försök, prov'). Där presenteras på ett personligt sätt, men ofta med gedigen saklig eller vetenskaplig bakgrund, synpunkter på de mest skilda områden av mänsklig erfarenhet."

                                                              Hallberg, Peter (1983) Litterär teori och stilistik

Några tips

• Du bör visa insikter, inte bara åsikter

• Kom ihåg att det är ett försök, du behöver inte tvunget komma fram till en slutsats

• Om du använder dig av utomstående källor så ska du ha löpande källhänvisningar (noter eller parenteser) och avsluta med en källförteckning (det finns inga krav på att det ska vara helt korrekt).

• När du använder våra gemensamma källor (=häftet) ska du referera antingen till bokens titel eller författarens efternamn - fullständig källa behövs inte.

• Att referera till våra gemensamma texter är ett krav.

Formella krav

• Namn och klass anges i sidhuvud

• Omfång: 2-3 A4-sidor

• Typsnitt och radavstånd: valfritt

• Skrivardag: tisdag v.9: 2 alfa, tisdag v.10: 2omega
             Inlämningsdag: onsdag v.9: 2 alfa, onsdag v.10: 2 omega

• Ta med: häfte, anteckningar, utkast

När du är färdig med din text är det dags för rättning. Läs igenom texten noga och kontrollera att du inte gör de allra vanligaste felen (ta gärna fram gamla rättningskommentarer).

Språk, formella påpekanden

se TT-språket eller Språkrådet
vanligaste felen:

styckeindelning (du kan inte styckeindela korrekt: använd blankrad eller indrag; och blanda helst inte de olika sätten)

meningsbyggnad (felaktig meningsbyggnad, tillkrånglad meningsbyggnad, satsförkortning, felaktig ordföljd etc.)

satsradning (innebär att man "staplar" huvudsatser efter varandra med komma emellan; sätt hellre punkt eller skriv om en eller flera huvudsatser till bisatser)

särskrivning (du delar på ord som ska sitta ihop)

stor/liten bokstav (lär dig reglerna)

stavfel/slarvfel

talspråklighet

"dom" istället för "de" och "dem" (de=subjektsform och dem=objektsform)

"han/hon" istället för "honom/henne"

Följande filmteam delar kamera:

Filmteam 2 omega HT08

De dokument som ni har kvar att lämna in (manus 2, bildmanus, produktionsplanering) sparar ni. Dessa ska lämnas in senare.

Mer info finns på din mejl.

Lycka till!

Utifrån fredagens filmseminarium ska du nu välja en av kortfilmerna och skriva en analys. Utgå från filmen och anknyt till de begrepp vi har gått igenom (i huvudsak "filmens berättarkomponenter" - se tidigare inlägg).

Detta är de kortfilmer ni såg:

Filmer av Jenifer Malmqvist

"Ifred"

"10 år och 3 månader"

Filmer av Asger Lindgård

(För att se Asgers "Vi ses" och "Malena": gå till dvoted. Registrera dig (tar 1 minut). Sök på "Vi ses". Nu kommer du till Asgers profil. Klicka på "films")

"Malena" (musikvideo)

"Neverwhere" (tillsammans med Csaba Bene Perlenberg)

"Vi ses"

Filmer av Csaba Bene Perlenberg

"Cecilia"

"87"

Du som vill se om filmerna/ du som inte var med på seminariet: några av filmerna kan du hitta på nätet (Asgers). Se klickbar länk till dvoted ovan. Jag har några av filmerna på DVD. Det går bra att låna "87", "Cecilia" och "Vi ses". Dock inte hemlån och eliminera spring - om du vill se någon av filmerna en eftermiddag, gör så här: 1. låna filmen (kommer att ligga på mitt bord) 2. fråga i klassen om det är fler som vill se den 3. lägg tillbaka filmen (lätt som en plätt)

Omfång: en A4-sida
Inlämningsdag: senast onsdag 15 oktober kl. 12.00 (fysiskt, på mitt bord, 2 ex, elektroniskt endast vid sjukdom)

Hasta la vista! (som Arnie skulle ha sagt)

Jennifers "Peace Talk" ("Ifred), i två delar:

:





Klipp från Csaba/Asgers "Neverwhere":

Hoppas att ni känner er fullmatade med filmteori och inspiration! Den första uppgiften är, som ni vet, att skriva ett filmmanus.

Voodoofilm är en utmärkt sajt för filmskapare. Här finns en lättförståelig manusskrivarskola. Första delen kan du bara läsa igenom, förmodligen känner du igen mycket av det. I andra delen står det tydligt hur man skriver ett filmmanus. Vi använder oss alltså av den s.k. amerikanska manusmodellen. Läs på ordentligt och håll er till formatreglerna!

Vill ni, kan ni också jobba vidare med ett bildmanus. En mall hittar du här. Det kan dock hända att ni får synpunkter under feedback-veckan (Csaba kommer tillbaka för manusfeedback i vecka 41) som gör att du får ändra i ditt bildmanus.

Inlämningsdag: senast torsdagen den 2 okt kl.15.30 (fysiskt, på mitt bord, 3 ex, elektroniskt endast vid sjukdom)

Glöm inte att dessutom ta med varsitt ex till manusfeedback-veckan!

Först ut är en sammanställning av det som man brukar kalla för berättar- eller gestaltningskomponenterna i en film. En film kan också analyseras med utgångspunkt från dessa komponenter.

Treornas föreläsningar startar nu på tisdag 22.4 (vi samlas på 3:e vån kl 14.50). Det blir en intensiv eftermiddag och därför får ni alla sovmorgon; vi börjar kl. 12.00 och slutar vid 18-tiden. Förutom att ni ska lyssna uppmärksamt och anteckna flitigt så vill jag också att ni ska agera värdar. Varje grupp (se gruppindelningen nedan) får ett gäng 92:or att ta hand om. Var precis som vanligt: snälla, trevliga och omhändertagande.... Efter Csabas kurs fortsätter föreläsningarna. Totalt får ni lyssna på 6-7 olika.

Gruppindelning till tisdagen den 22.4:

1 alfa

Grupp 1: Matilda, Agnes, Sofia, Jasmine, Jing, Marie, Johanna, Alexandra

Grupp 2: Olle, Oscar B, Kajsa K, Ira, Chelsea, Sara, Amanda K, Josefine S

Grupp 3: CF, Filip R, Anna E, Linnea H, Emelie, Linnea P, Amanda S, Mimmi

Grupp 4: Sanna, Kajsa W, Evelina, Filip L, Oskar N, Filippa, Nicolina, Ludwig, Charlotte

1 omega

Grupp 1: Amanda G, Amanda M, Robin N, Nina, Joacim, Martin, Charlotta

Grupp 2: Josefine N, Sandra, Karin, Höfler, Fanny, Saga, Amelie

Grupp 3: Christoffer, Sebastian, Julia, Amanda E, Kajsa J, Jesper A, Stephanie

Grupp 4: Ellinor, Daniel, Jesper V, Niclas, Robin B, Elin, Anna W

Så här ska du göra:

1. Välj ämne

Kravet är att du ska hålla ett argumenterande anförande på cirka 5 minuter. Har du svårt att välja ämne så tänk på de "klassiska" debattämnena: rökning, droger, dopning, alkoholpolitik, piratkopiering, prostitution, dödsstraff, straff, homosexualitet, invandring, EU, rösträttsålder, könsroller, jämställdhet, rättvisa, fattigdom etc. Försök dock att avgränsa och konkretisera så mycket som möjligt (du har bara 5 min). Fler ämnesförslag har du i Språket A+B på sidan 46. Det är inget krav att åsikterna är dina egna. Det är tillåtet att spela en roll, att vara någon annan: en politiker, en försäljare, en forskare..... (=välj din egen ethos?) Du kan även bestämma om publiken/målgruppen är någon annan.

2. Förberedelser

Följ arbetsgången i "retorikens fem punkter". Undvik att fastna för länge på något steg. När det gäller språkutformningen, elocutio, så ska det finnas med minst två stilgrepp. Du kan ta hjälp av de olika stilgrepp som vi gått igenom (se också här nedan) eller läs i Språket A+B på sidan 336-337 och 342. För actio gäller det att träna så pass att man vet hur lång tid redovisningen tar - försök att hålla 5 minuter exakt. (4-6 min är OK)

Direkt efter ditt framförande får publiken ställa frågor och debattera. Totalt är det avsatt max 10 minuter per elev.

3. Framförande

Du väljer själv (förhoppningsvis) vilken dag du vill redovisa. Byten kan eventuellt tillåtas (beror delvis på ämnesval). Missar du ditt redovisningstillfälle så kan du inte räkna med att ta igen det (bara i mån av tid). Under redovisningstillfället: undvik att hamna i klassiska "minusfällor" (ni kommer väl ihåg plus- och minuslistan?).

4. Utvärdering

Efter varje redovisning ska åhörarna skriva ner positiv och negativ kritik till talaren. Varje talare ska också göra en "retorisk självdeklaration" genom att beskriva arbetsgången och utvärdera resultatet. Utvärderingen hittar du i mappen KOM ÅK 1 på Students. Där finns också den bedömningsmall ("Noteringsunderlag...") som jag använder då jag bedömer din insats.

Härskarteknik, fem olika sociala och retoriska manipulationer varmed en dominant grupp behåller sin position (i en synlig eller osynlig hierarki) gentemot personer från andra grupper. Uttrycket är myntat av den norska socialpsykologen Berit Ås som beskrev härskarteknikerna 1976. Tanken rann upp när hon satt på ett möte och upptäckte ett flertal sätt varmed männen kommunicerade till varandra att det hon sade inte var viktigt. Hon började imitera dessa sätt (hämta kaffe eller börja pilla med något när någon pratar) och fann att det hjälpte till för att hennes åsikter skulle få gehör.

Även ordningsföljden är av vikt. Genom att lära sig de fem härskarteknikerna kunde kvinnor, enligt Ås, stötta varandra offentligt på ett diskret sätt, genom att hålla upp aktuellt antal fingrar för att signifiera vilken av härskarteknikerna som var i användning för tillfället.

Begreppet härskarteknik används inom feminismen där det räknas som en viktig faktor i upprätthållandet av könsmaktsordningen, samt i viss mån inom den politiska vänstern. Utanför feminismen beskriver teorin att liknande tekniker används för att hålla borta till exempel människor med "felaktig" social bakgrund (samhällsklass), ålder eller av annorlunda etnicitet från makten.

Teknikerna är nära förknippade med social status inom gruppen; de går att använda från underläge men de infinner sig mera naturligt från en position ovanifrån. Alla typer av människor och grupper kan använda sig av liknande metoder, men begreppet härskartekniker konstruerades för att visa hur män bibehåller sitt grepp om kvinnor och tillämpat på personnivå blir begreppet inte alltid relevant. En person i underläge kan mycket väl försöka sig på att förlöjliga en meningsmotståndare, men begreppet härskarteknik blir då en smula irrelevant.

1. Osynliggörande

Att tysta eller marginalisera oppositionella personer genom att ignorera dem.

2. Förlöjligande

Att genom ett manipulativt sätt framställa någons argument eller person som löjlig och oviktig. Detta genomförs till exempel genom att använda slående men ovidkommande liknelser.

3. Undanhållande av information

Att utestänga någon eller marginalisera dess roll genom att undanhålla dem väsentlig information.

4. Dubbelbestraffning

Att försätta någon i en situation där de nedvärderas och bestraffas oavsett vilket handlingsalternativ de väljer.

5. Påförande av skuld och skam

Att få någon att skämmas för sina egenskaper, eller att antyda att något de utsätts för är deras eget fel. Detta sker ofta genom en kombination av förlöjligande och dubbelbestraffning.

Den här artikeln är hämtad från http://sv.wikipedia.org/wiki/härskarteknik

Se när Göran Persson utövar härskarteknik...

När man argumenterar och debatterar så kan man - förutom att ha en genomtänkt argumentation - använda sig av olika stilgrepp. De stilgrepp som finns inom retoriken är otaliga och vi kommer inte att gå igenom alla här, men vi kan åtminstone ange några stycken. Dessa stilgrepp är så vanliga att när du hör talas om dem så tycker du egentligen att de är självklara. Du har själv tagit till en del av dem när du argumenterar och debatterar.

DET RETORISKA TRETALET

I klassisk retorik är tretalet en rekommendation som kan användas på följande vis: istället för att ta alla argument så väljer man ut tre: för det första, för det andra, för det tredje. Det starkaste argumentet tar man sist.

UPPREPNING

Är en omtagning av samma ord eller uttryck: "Vi ska, vi ska, vi ska...."

HOPNING

Liknar upprepning men används ofta med variation: "Gå, stick, avlägsna dig!"

RETORISKA FRÅGOR

En retorisk fråga är snarare ett påstående än en fråga. Den som ställer frågan förväntar sig inget svar, eller så svarar personen själv på frågan. "Ska vi finna oss i detta? - Nej, verkligen inte!"

EMFAS

Eftertryck, stark betoning. Kan t.ex. åstadkommas genom förändring av ordföljd. Olika form hos samma ord kan också ha olika betoning: skall är t.ex. mer betonat än ska.

IRONI

"förställning", att säga en sak och mena motsatsen

Används ofta positivt som egentligen ska tolkas negativt? T.ex: bussigt, tack ska du ha, oj vad här är välstädat, värst vad du verkar pigg, snyggt jobbat, bra siktat, grattis, vår kloka regering, våra ärliga politiker...

"ATT ÖDMJUKA SIG"
I den klassiska retoriken brukar man kalla detta för humiliatio - blygsamhet. Ett sätt att få publiken med sig, och väcka deras sympati och medlidande, är att inte vara alltför proffsig i början. Det kända (och ganska tråkiga) uttrycket "Jag är ingen talare..." är en variant på detta.

EXEMPEL

Ett exempel som förtydligar det man försöker säga. Det kan vara en berättelse om en händelse eller en person och används ofta för att bevisa att det man försöker säga är troligt eller sant. Exemplet kan också användas för att göra något mer spännande eller konkret.

ÖVERDRIFT

Användning av överdrift (motsats "underdrift" eller "understatement") är vanlig i säljande syfte: i reklam och på löpsedlar hittar vi ofta överdrifter.

KONTRAST

Kontrast är en grundläggande princip i all konst. Förekommer på alla plan. På ordplanet = antites. Kan i en berättelse stegras till konflikt. Kontraster används ofta i debattspråk (tillsammans med överdrift) för att skapa dramatik: svart eller vitt, ont eller gott, massor eller ingenting, rik eller fattig.

UTROP

Kan användas för att visa publiken att man är upprörd (och för att få publiken att känna detsamma?). Vilka tider! Hemska tanke!

MEDGIVANDE

Ett medgivande är inte så starkt som att be om ursäkt. Ett medgivande är när man medger att man delvis har haft fel (kanske för att framstå som ärlig?).

JÄMFÖRELSER

Ett vanligt debattknep är att jämföra med något annat. Genom att jämföra med något som är större eller mindre, bättre eller sämre så framstår det som du vill säga tydligare. Om du till exempel vill få människor att reagera på skattesystemet så kan du berätta om hur tufft skattetrycket anses vara i Finland - och ändå är det inte så högt som i Sverige.

BEVIS (FAKTA)

Ingenting är så övertygande som rena faktapåståenden. Det finns dock ett krav: de måste vara sanna. När du debatterar så kan du inte bara använda dig av fakta för att vinna debatten. Om du dessutom lyckas avslöja att din motståndares faktapåståenden är felaktiga - då är din lycka gjord.

STATISTIK

En typ av fakta är statistik. Det finns flera knep att ta till om man vill ljuga med hjälp av statistik: staplar och diagram kan tolkas olika beroende på hur de utformas.

LÅNAD ETHOS

Du kan "låna" trovärdighet för att du själv eller det du kämpar för ska framstå som mer trovärdigt. I reklamen är det vanligt att man lånar in experter eller kändisar för övertyga konsumenterna om en varas förträfflighet. I politiken kan du också låna in trovärdighet genom att förknippa det du kämpar för med något gott.

TILLTAL: VI

I politisk retorik används "vi" för att ge en samhörighetskänsla ("We´re in this together"). Uttrycket används på två olika sätt: dels för att beteckna partitillhörighet ("vi kristdemokrater tycker..."), dels för att beteckna samhället ("vi måste behålla välfärden").

1. SÖK UPP TESEN

tes=åsikt (allmän tes?, preciserad tes?)

Vad är talarens/ textens huvudbudskap? Vad är det han/hon vill få oss att tycka?

2. LISTA ARGUMENTEN

Vad är det för olika argument som används? Finns det motargument som bemöts?

(vanliga typer av argument: auktoritetsargument, statusargument, fallargument, majoritetsargument, personargument)

3. BEDÖM ARGUMENTEN

- Är argumentet relevant? Med andra ord: har argumentet med saken att göra?

- Vilken typ av argument rör det sig om? Är det ett sakligt påstående eller ett värdeomdöme?

- Saknas det något i argumenteringen?

4. UNDERSÖK ÖVERTALNINGSMEDLEN

- generaliseringar

- kontrastverkan

- värdeladdade ord (t.ex. äkta, enda, bästa, naturligt, bekvämt, tryggt)

- vaga och mångtydiga ord (demokrati, livskvalitet)

- perspektivmarkörer (inbillar sig, påstår, vill få oss att tro, ge sken av, begripa, sakligt sett, alla inser)

- andra retoriska drag/stilgrepp (se elocutio)

Hur kan man vinna och påverka åhörarna? Vilka förmågor bör finnas hos den som framför ett tal? (eller försöker att övertyga någon om något i skrift?)

- LOGOS (logik, väl valda argument, förmågan att skapa ordning och struktur)

- ETHOS (talarens trovärdighet och tillförlitlighet, hans/hennes karaktär eller personlighet)

- PATHOS (förmågan att väcka intresse och att röra åhörarnas känslor)

Om du tänker efter och minns någon gång du blivit övertygad - i en debatt, diskussion eller av något reklaminslag - är det inte så att det då har funnits med såväl logos som ethos och pathos?



RETORIKENS FEM PUNKTER - en arbetsmodell

I den klassiska retoriken hittar vi inte bara stilgrepp och medel för att övertyga. Man rekommenderade också en tydlig arbetsgång. Så här var det tänkt att man skulle förbereda sig inför ett muntligt framträdande:

1. INVENTIO (inventera)

Alla goda föredrag byggs upp av kunskap. När du ska argumentera måste du först formulera din tes. Sedan arbetar du med att finna lämpliga argument och skaffa fram fakta för att stödja tesen. För att underlätta processen formulerade man redan under antiken följande sex frågor och arbetade sedan efter dem: Vem? Vad? Varför? När? Var? Hur?

2. DISPOSITIO (disponera)

Det material du har samlat in måste struktureras. Det finns olika sätt att disponera sitt material men den klassiska modellen är: säg vad du tänker säga (inledning), säg det (avhandling) och sammanfatta sedan vad du har sagt (avslutning). När du argumenterar för eller emot något är det viktigt att din tes framgår tydligt och att du stödjer din tes med hjälp av argument.

3. ELOCUTIO (språkutformning)

Språkutformning betyder att du ägnar tid åt talets språkliga finesser. Om du verkligen vill övertyga dina åhörare om något så måste du arbeta medvetet med ditt språk. Använd stilgrepp såsom bildspråk (liknelse, metafor, allegori, metonymi), överdrift, ironi, variation, upprepning, exempel och retoriska frågor.

4. MEMORIA (memorera)

Öva på ditt anförande! Mer övning = högre tempo, färre tomma ord, ökad säkerhet.

5. ACTIO (framförandet)

Själva framförandet utöver orden är också viktigt: kroppsspråk, röststyrka, ögonkontakt, tempo, framtoning. Allt detta spelar in då man vill vara övertygande. Eventuella hjälpmedel (oh, power point) ska vara väl förberett.