Att debattera

När man argumenterar och debatterar så kan man - förutom att ha en genomtänkt argumentation - använda sig av olika stilgrepp. De stilgrepp som finns inom retoriken är otaliga och vi kommer inte att gå igenom alla här, men vi kan åtminstone ange några stycken. Dessa stilgrepp är så vanliga att när du hör talas om dem så tycker du egentligen att de är självklara. Du har själv tagit till en del av dem när du argumenterar och debatterar.


DET RETORISKA TRETALET

I klassisk retorik är tretalet en rekommendation som kan användas på följande vis: istället för att ta alla argument så väljer man ut tre: för det första, för det andra, för det tredje. Det starkaste argumentet tar man sist.


UPPREPNING

Är en omtagning av samma ord eller uttryck: "Vi ska, vi ska, vi ska...."


HOPNING

Liknar upprepning men används ofta med variation: "Gå, stick, avlägsna dig!"

  

RETORISKA FRÅGOR

En retorisk fråga är snarare ett påstående än en fråga. Den som ställer frågan förväntar sig inget svar, eller så svarar personen själv på frågan. "Ska vi finna oss i detta? - Nej, verkligen inte!"


EMFAS

Eftertryck, stark betoning. Kan t.ex. åstadkommas genom förändring av ordföljd. Olika form hos samma ord kan också ha olika betoning: skall är t.ex. mer betonat än ska.

  

IRONI

"förställning", att säga en sak och mena motsatsen

Används ofta positivt som egentligen ska tolkas negativt? T.ex: bussigt, tack ska du ha, oj vad här är välstädat, värst vad du verkar pigg, snyggt jobbat, bra siktat, grattis, vår kloka regering, våra ärliga politiker...


"ATT ÖDMJUKA SIG"
I den klassiska retoriken brukar man kalla detta för humiliatio - blygsamhet. Ett sätt att få publiken med sig, och väcka deras sympati och medlidande, är att inte vara alltför proffsig i början. Det kända (och ganska tråkiga) uttrycket "Jag är ingen talare..." är en variant på detta.

EXEMPEL

Ett exempel som förtydligar det man försöker säga. Det kan vara en berättelse om en händelse eller en person och används ofta för att bevisa att det man försöker säga är troligt eller sant. Exemplet kan också användas för att göra något mer spännande eller konkret.

  

ÖVERDRIFT

Användning av överdrift (motsats "underdrift" eller "understatement") är vanlig i säljande syfte: i reklam och på löpsedlar hittar vi ofta överdrifter.


KONTRAST

Kontrast är en grundläggande princip i all konst. Förekommer på alla plan. På ordplanet = antites. Kan i en berättelse stegras till konflikt. Kontraster används ofta i debattspråk (tillsammans med överdrift) för att skapa dramatik: svart eller vitt, ont eller gott, massor eller ingenting, rik eller fattig.

  

UTROP

Kan användas för att visa publiken att man är upprörd (och för att få publiken att känna detsamma?). Vilka tider! Hemska tanke!


MEDGIVANDE

Ett medgivande är inte så starkt som att be om ursäkt. Ett medgivande är när man medger att man delvis har haft fel (kanske för att framstå som ärlig?).


JÄMFÖRELSER

Ett vanligt debattknep är att jämföra med något annat. Genom att jämföra med något som är större eller mindre, bättre eller sämre så framstår det som du vill säga tydligare. Om du till exempel vill få människor att reagera på skattesystemet så kan du berätta om hur tufft skattetrycket anses vara i Finland - och ändå är det inte så högt som i Sverige.


BEVIS (FAKTA)

Ingenting är så övertygande som rena faktapåståenden. Det finns dock ett krav: de måste vara sanna. När du debatterar så kan du inte bara använda dig av fakta för att vinna debatten. Om du dessutom lyckas avslöja att din motståndares faktapåståenden är felaktiga - då är din lycka gjord.


STATISTIK

En typ av fakta är statistik. Det finns flera knep att ta till om man vill ljuga med hjälp av statistik: staplar och diagram kan tolkas olika beroende på hur de utformas.


LÅNAD ETHOS

Du kan "låna" trovärdighet för att du själv eller det du kämpar för ska framstå som mer trovärdigt. I reklamen är det vanligt att man lånar in experter eller kändisar för övertyga konsumenterna om en varas förträfflighet. I politiken kan du också låna in trovärdighet genom att förknippa det du kämpar för med något gott.


TILLTAL: VI

I politisk retorik används "vi" för att ge en samhörighetskänsla ("We´re in this together"). Uttrycket används på två olika sätt: dels för att beteckna partitillhörighet ("vi kristdemokrater tycker..."), dels för att beteckna samhället ("vi måste behålla välfärden").


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0