Campeonstvåor

Ordet analys kommer från grekiskan och betyder sönderdelning, upplösning. När vi analyserar texter eller bilder plockar vi helt enkelt i sönder texten/bilden i olika beståndsdelar. Det är då du verkligen får användning av olika begrepp i din analys.

Det finns flera olika vägar till en uttömmande bildanalys. Nedanstående punkter kan vara till hjälp:

- I vilket sammanhang är bilden tagen? Är avsändare och syfte känt? Vem riktar sig bilden till? (kommunikationsmodellen)

- Vilken typ av bild är det?

- Vad är det samlade helhetsintrycket? Vilka känslor väcker bilden? Vad beror det på?

- Vad gör bilden intressant? Vad lägger man märke till först? Vad är det centrala/det viktigaste i bilden?

- Vilken betydelse har de formmässiga elementen (bildens konstruktion) för innehållet?

- Vilka föreställningar bygger bilden på? Kan bilden tolkas på olika sätt?



NÅGRA ANVÄNDBARA BEGREPP

kontext

sammanhang, omgivning, eller övergripande situation

tomma platser

Förekomsten av tomma platser i en text hänger samman med dess funktion och bakomliggande ambitioner. En faktatext har rimligen färre tomma platser än en skönlitterär text. Uttrycket tomma platser är inte bara giltigt för texter utan också för bilder. Det är mycket i en bild vi själva måste fylla i för att skapa koherens (samband). Med ganska små medel kan vi också förskjuta innehållet i en bild genom att sätta till en rubrik, en bildtext eller sammanföra den med viss musik. Detta vittnar om bildens öppenhet och även sårbarhet.

bildtyper

Man kan kategorisera bilder i olika bildtyper. De allmänna kategorier som brukar användas är: analytiska/beskrivande, instruerande, övertalande, berättande och emotiva (känslomässiga) bildtyper. Bilder kan också kategoriseras på andra sätt. Till exempel så brukar man dela in nyhetsbilder efter deras funktion: väcka uppmärksamhet, dokumentera (avbilda), representera, kommentera eller berätta.

denotation/konnotation

I bildanalys brukar man skilja på bildens denotation och dess konnotationer. Dessa termer skiljer på två nivåer av innehåll och betydelser i bilden. En neutral bildbeskrivning kallas denotation. Denotation är alltså bildens grundbetydelser; det vi kan se och peka ut direkt i den. Samma bild har också olika konnotationer. Konnotation betyder bibetydelse. En konnotation är en association som är gemensam för många. Vilka associationer vi får beror till stor del på de värderingar som finns i den kultur vi lever i. Därför kan man också kalla det en kulturell association. (Man kan lägga till en tredje nivå av innehåll - privata associationer. Ibland kan det vara svårt att se en tydlig gräns mellan kulturella och privata associationer.)

bildkonstruktion

Hur en bild är uppbyggd brukar man också kalla dess konstruktion. Konstruktionen är oerhört viktig för hur vi uppfattar och tolkar intrycken. Det kan till exempel handla om bildvinkel (grodperspektiv, fågelperspektiv), bildutsnitt (närbild, helbild, översiktsbild) skärpa eller ljus.

bild och bildtext

Om det finns text eller bildtext till bilden så kan man notera om text och bild samspelar eller motsäger varandra.

symbol

Ordet symbol har flera betydelser. Det finns t.ex. symboler i reklamens värld (varumärken, bilder), politiska symboler, symbolfigurer (historiska gestalter, fiktiva gestalter), kommunikationssymboler (kroppsspråk, chatspråk) och identitetssymboler (tatuering, piercing). Symboler är ofta bilder, men som bilder representerar de ofta något annat än vad de avbildar. De har en konventionell, eller "överenskommen", relation till den sak de representerar. Symboler har alltid använts inom bildkonsten. Korset, den röda rosen, vigselringen, lejonet, ugglan etc. är gamla symboler som länge haft kända betydelser.

metafor

Metafor kommer från det grekiska ordet metafora (överföring). Processen bakom en metafor är en överföring, bilden/bildsfären utformas mot bakgrund av en saksfär. En viktig poäng är likhet - bildsfären liknar saksfären. Till skillnad mot liknelsen är metaforen en form av bildspråk där jämförelseledet inte är med.

metonymi

Metonymi betyder ordbyte. Precis som metaforen är metonymi beteckning för tillfällen då man inte använder den egentliga beteckningen för en företeelse utan ett annat ord eller uttryck. Men till skillnad från metaforen (som står i en likhetsrelation till det ersatta ordet) så uttrycker metonymin en närhetsrelation. I metonymin använder man en del för en helhet eller en helhet för en del. T.ex. "Ta sig ett glas", "Tak över huvudet", "England har devalverat", "Stadsteatern spelar Strindberg", "Washington hoppas på fred", "Salongen applåderade".

arketyp

En arketyp är en "urbild" eller en kollektiv föreställning med ett evigt motiv. När den schweiziske psykologen Carl Gustav Jung (1875-1961) reste runt i världen; i Amerika, Afrika och Asien; fann han stora likheter mellan indianers och andra folkgruppers bruk av symboler, föreställningar och myter. Enligt Jung härrör arketyperna från vårt kollektivt omedvetna. Det kollektivt omedvetna är ett djupt liggande skikt av hela människosläktets erfarenheter. Några representativa arketypiska gestalter är "urmodern", "fadern", "den gamle mannen", "den evige ynglingen", "hjälten" etc. Arketypiska händelser är till exempel födelse, död, skiljas från föräldrar, fria, giftas, skiljas.

kommunikation som process

Att kommunicera innebär att en sändare överför ett budskap till en mottagare som i sin tur kan ge feedback.

kommunikation som tolkning av tecken

Att kommunicera innebär att framställa och tolka tecken. Ord, bild, musik, rörelser, matematiska formler etc. är tecken.

tecken

Tecken kan definieras på flera sätt. Den enklaste definitionen är kanske när man kortfattat konstaterar att ett tecken kännetecknas av att det kan tolkas. Tecken är alltså en sammanfattande benämning på olika betydelsebärare. Det vi tillmäter betydelse, det vi tolkar, är tecken.

Fler användbara termer: kontrast, stereotyp, parafras, personifiering, besjälning