Enkät- och intervjumetodik

När man i forskningssammanhang vill ta reda på åsikter, tyckanden, attityder, uppfattningar, kunskaper o.s.v. hos en population så använder man sig oftast av intervjuer eller enkäter.


Termer som du bör vara säker på

kvalitativ metod
kvantitativ metod
respondent

öppna svar - bundna svar

standardiserad intervju

validitet - reliabilitet

urval

bortfall (enkätbortfall, internt bortfall) → bortfallsanalys

svarsfrekvens


Tips inför intervju

Förbered dig noga: läs på och skriv ned frågor

Använd en objektiv och neutral attityd

Ställ öppna frågor

Ställ inga ledande frågor, inte heller "dubbelfrågor"

Ställ följdfrågor

Använd gärna bandspelare (eller anteckna noga)

Tala om att materialet behandlas konfidentiellt

Förbered ev. förnyad kontakt (tele, mejl eller uppföljningsintervju?)


Tips inför enkätutformning

Enkäten måste vara grundligt genomarbetad

Det ska vara åskådligt, entydigt och enkelt

Enkäten bör inte vara alltför omfattande

Ställ inga ledande frågor, inte heller "dubbelfrågor"

Ställ främst bundna frågor men komplettera med utrymme för kommentarer

Ta med några öppna frågor

Du måste ta hänsyn till: urval och bortfall


Intervjuns fördelar jämfört med enkätens

1. Fylligare och fullständigare svar

2. Möjligheter att omedelbart reda upp missförstånd

3. Möjlighet att omedelbart ställa frågor forskaren inte tänkt på tidigare

4. Möjlighet att övertala respondenten att medverka (bortfallet minskas)

5. Ingen (obehörig) påverkar respondenten

6. Möjlighet till större öppenhet

7. I allmänhet kortare förberedelsetid för forskaren


Enkätens fördelar jämfört med intervjuns

1. Påverkan från intervjuaren undviks

2. Stort antal personer kan deltaga, vilket gör det lättare att statistiskt databehandla svaren

3. Personer på många spridda orter kan lättare nås

4. Respondenten kan i större lugn och ro tänka igenom svaren

5. Lättare att bearbeta svaren

6. Trots större antal: snabbare genomförande

7. Alla respondenter får exakt samma frågor

8. Alla respondenter utfrågas ungefär samtidigt

Källa: Ejvegård, Rolf (2002) Vetenskaplig metod. Studentlitteratur, Lund.


Tredje läxan

Jämför den utdelade dispositionen (finns på students) med bokens förslag på uppsatsdisposition (s. 29 och s.79-97).
Likheter?
Skillnader?

Sök egna exempel på
Xerxes (Lunds universitet)
Uppsatser.se
Uppsatser vid Uppsala universitet

Titta igenom en handfull olika uppsatsers innehållsförteckningar och jämför med den utdelade dispositionen och bokens förslag på disposition.

Två begrepp att lägga på minnet

Valididet och reliabilitet
Validitet avser att man mäter det som är relevant i sammanhanget, medan reliabilitet avser att man mäter på ett tillförlitligt sätt. Man bör alltid sträva efter hög validitet och reliabilitet.
   
Validitet handlar om överensstämmelse och att man verkligen mäter det man avser att mäta. Det gäller att använda rätt sak vid rätt tillfälle. För att förstå begreppet validitet kan vi jämföra med exempelvis kreditkort eller busskort. De är giltiga i vissa situationer men inte i andra. Man kan använda busskortet på en buss men inte i en taxi. Ibland finns det t.o.m. ett datum då giltigheten upphör. Inom forskning handlar validitet om att kunna ange i vilken situation och för vilken population resultaten är giltiga.

Reliabilitet handlar om pålitlighet. Om hur tillförlitligt mätinstrumentet är. Antag att jag vill mäta graden av övervikt hos människor. Att då mäta fotstorlek hos varje individ gör mig sannolikt inte klokare. Det hjälper inte att hävda att jag gjorde mina mätningar mycket noggrant. Hög reliabilitet är alltså ingen garanti för att vi får hög validitet. Antag att vi istället hade mätt längd och vikt för att räkna ut body mass index (BMI). Då mäter vi något som är mer relevant i sammanhanget än skostorlek. Antag vidare att vi gör vår mätning genom att hastigt titta på individen och sedan skatta längd och vikt. Vår mätning görs då med låg tillförlitlighet (låg reliabilitet). Även om vi då mätte rätt sak så blev den så dåligt mätt att vi inte fick ett bra mått på övervikt. Låg reliabilitet medför alltså alltid låg validitet.

Följande två regler är bra att komma ihåg:
* Hög reliabilitet garanterar inte hög validitet.
* Hög validitet förutsätter hög reliabilitet.

Källa: Institutionen för Medicin, Sahlgrenska akademien, Göteborgs Universitet


Andra läxan

Andra läxan. Läs kapitel 3 och 4 i Vetenskaplig metod.


Första uppgiften

Du ska lämna in en idéskiss för ditt arbete, följande rubriker ska vara med:

♦ Ämnesbeskrivande titel (och gärna en förklarande undertitel)


♦ Bakgrund och syfte

Vad finns det för tankar bakom? Varför har jag valt detta ämnesområde? Vad syftar det till?


♦ Problemformulering


♦ Metod och material

Hur ska jag gå till väga? Vilka metoder ska jag använda? Vilka tekniker? Vilket material?

Deadline: onsdagen den 28 januari


Första läxan

Läs sidan 13-30 (dvs kapitel 1-2) i Vetenskaplig metod



Nog snackat om PA - nu blir det VM

Givetvis har också VM en kursplan - här kommer den:

Vetenskapliga metoder, 50 p (lokal kurs)


Syfte
Vetenskap är en metodisk verksamhet som utvecklats för att öka förståelsen för naturen och människan. Den vetenskapliga metoden utmärks av att den förklarar naturen och förutsäger dess processer. Dess främsta syfte är att producera tillförlitlig kunskap. Vetenskaplig kunskap är objektivt bevisad kunskap.

     Studierna syftar till att träna eleverna i att tänka kritiskt, att granska fakta, att bedöma sakförhållanden och skeenden, samt att kunna härleda lagar och teorier ur observationer. Undervisningen ska ge eleverna en orientering om olika vetenskapliga problemställningar, teorier, termer och distinktioner, som är nödvändiga för frågor om tillförlitlig kunskap.


Karaktär och struktur
Kursen Vetenskapliga metoder ger eleverna insikter om den vetenskapliga processen och vetenskaplighet. Ämnet ges en idéhistorisk bakgrund. Centrala epoker, gestalter och paradigmskiften i vetenskapshistorien presenteras. I ett vetenskapssociologiskt studium möter eleverna de etiska och moraliska frågeställningar, som uppstår i mötet mellan vetenskapen och samhället. De studerande lär sig att utifrån ett stoff formulera och bearbeta frågeställningar med hjälp av kvantitativa och kvalitativa metoder. Kursen lägger ett kritiskt perspektiv på vetenskapen, dess former och resultat. Genom källkritiska studier lär sig eleverna granska och värdera vetenskapliga fakta och rön.


Mål
Målet för kursen är främst att ge eleverna insikt i begreppet vetenskaplighet. Studierna ska leda till att eleverna tänker kritiskt vid granskning och värdering av vetenskapliga utsagor. Eleverna kan återge forskningsprocessens olika faser och den distinktion som görs mellan kvantitativa och kvalitativa undersökningar. Eleverna äger insikter i frågeställningar rörande forskningsetik och inomvetenskapliga regler för forskare.


Efter genomgången kurs skall eleven
ha god kännedom om vetenskapligt arbete och vetenskaplighet

ha ett idéhistoriskt perspektiv på vetenskapen

kunna peka på etiska dilemman i vetenskaplig forskning

behärska en vetenskaplig begreppsapparat och metodik

kunna självständigt genomföra ett vetenskapligt arbete, utifrån kursens innehåll

kunna återge och värdera väsentliga kriterier för källkritisk granskning


BETYGSKRITERIER


Kriterier för betyget Godkänd
Eleven visar en undersökande inställning till vad som är kunskap och vetenskap.

Eleven diskuterar grundläggande begrepp vid vetenskapligt arbete.

Eleven studerar vetenskapliga texter.

Eleven kan i tal och skrift berätta om förhållandet mellan människor, teknik och vetenskap.

Eleven känner till kriterier för källkritisk granskning.


Kriterier för betyget Väl godkänd
Eleven beskriver den vetenskapliga metodens huvudområden och kan återge några centrala vetenskapsteoretiska inriktningar.

Eleven bearbetar och diskuterar vetenskapliga forskningsresultat, samt gör egna bedömningar av dessa.

Eleven formulerar och presenterar ett samtida vetenskapligt problem.
Eleven återger och värderar väsentliga kriterier för källkritisk granskning.


Kriterier för Mycket väl godkänd
Eleven visar självständighet och kritisk förmåga när det gäller att jämföra, tillämpa och värdera olika vetenskapliga förhållningssätt.

Eleven beskriver den vetenskapliga processen, samt ger argument både för och emot en metod.

Eleven analyserar metodiskt valda vetenskapliga texter.

Eleven preciserar egen ståndpunkt i vetenskapliga problem, ställer relevanta frågor och söker sakliga svar.

Eleven återger, värderar och analyserar väsentliga kriterier för källkritik och vetenskaplighet


Projektarbetets olika delar

A. IDÉSKISS

Du presenterar dina första funderingar kring val av projekt. Vilket kunskapsområde rör det sig om? Vad är det jag vill göra? Vad är det jag vill veta? Denna idéskiss diskuteras med handledaren och ligger till grund för projektplanen.




B. PROJEKTPLAN

1. Bakgrund

Här resonerar du kring valet av kunskapsområde: Varför just detta område? Vilken del av området väljs ut och varför just denna del?


2. Syfte, mål och problemformulering

Här formuleras problemet, uppgiften, frågan eller hypotesen. Syftet svarar på frågan varför projektet skall genomföras. Om projektets syfte är att lösa en uppgift av mer konkret karaktär bör du kunna beskriva ett realistiskt mål för projektet, till exempel hur slutprodukten skall se ut.


3. Genomförande

I denna del av planen bör följande moment ingå:


• val av metod

Hur skall jag gå tillväga? Vilka olika vägar till målet finns det? Vilka fördelar och nackdelar finns det med de olika vägarna?


• val och insamlande av information och material

Vad är det jag behöver veta för att nå målet? Hur skall jag få tag på den informationen? Finns den på bibliotek, i arkiv eller hos personer?


• val av eventuella medarbetare

Klarar jag uppgiften på egen hand? Skulle jag vinna något på att göra den tillsammans med någon eller några andra? I så fall, hur skulle vi kunna dela upp arbetet?


• upprättande av arbets- och tidplan

Förutom en beräkning av hur lång tid de olika momenten i arbetet skall ta, kan här också fastläggas när kontakter med handledaren skall äga rum.


4. Form för presentation

Du beskriver hur projektet skall presenteras. Utställning? Seminarium? Demonstration? Innan arbetet fortskrider diskuteras projektplanen med handledaren som bedömer om projektplanen är realistisk.




C. GENOMFÖRANDE
1. Utförande av arbetet

Själva arbetet med att framställa slutprodukten kan innebära att samla information och material, bearbeta materialet, tänka, dra slutsatser, framställa den åsyftade varan, tjänsten eller uppsatsen.


2. Loggbok

Under hela projektarbetet för du loggbok. Denna innehåller anteckningar om vad du gjort, hur och varför ändringar gjorts i planeringen. Loggboken bör även beskriva under vilken tid du arbetat, med vilket resultat och vad du tänker ta itu med härnäst. En bra loggbok återberättar inte bara vad du gjort, utan innehåller också problematisering och analys.


3. Handledningsträffar

Vid dessa träffar diskuteras hur arbetet går, vilka svårigheter som uppstått och hur de skall kunna lösas. Om stora problem uppstår kan det bli nödvändigt att diskutera förändringar i projektets inriktning eller den valda metoden. Handledaren bör ha god hjälp av loggboken för att kunna följa processen i projektet.




D. PRESENTATION OCH REDOVISNING

1. Presentation

Presentationen av produkten kan se ut på olika sätt beroende på vad det är för slag av projektarbete. Uppsatser och andra former av skriftliga produkter kan diskuteras i seminarieform, en tjänst kan utföras, ett föremål eller praktiska metoder kan demonstreras.


2. Projektredovisning

I den skriftliga redovisningen av projektet resonerar du kring arbetet med framställningen av slutprodukten: Vilka överväganden har gjorts i arbetet? Vad blev resultatet av projektet? Om du skrivit en uppsats kan den skriftliga redovisningen vara en del av själva uppsatsen.


3. Självvärdering av arbetsgång och resultat

Du ska också, skriftligt eller muntligt, beskriva och utvärdera vad som gått bra och vad som gått mindre bra under arbetets gång, vilka lärdomar du dragit, hur resultatet blev i förhållande till ambitionen. Under projektarbetet kanske du upptäcker att syftet inte kan uppnås, att problemet är olösbart med tanke på tidsramen eller att projektplanen av någon annan anledning inte kan följas. Du får då förändra problemformulering eller frågeställning. Det kan i sin tur innebära att du får välja andra arbetsmetoder. Alla sådana förändringar förs in i loggboken.




Projektarbete läsår 09/10





Först och främst ska du nu fundera på vad du vill göra för projektarbete i trean. Förbered dig genom att lära dig lite om hur kursen är uppbyggd och hur det är tänkt att du ska jobba. Här kan du läsa igenom projektarbetets kursplan. Är du osäker på om du håller dig inom ramarna för samhällsvetenskapliga programmets mål - klicka här.

Naturligtvis går det alldeles utmärkt att som projektarbete skriva en vetenskaplig uppsats. Du tar då dina utmärkta kunskaper i VM och då blir din projektrapport helt enkelt en uppsats.

Vill du så kan du också genomföra ett mer praktiskt projekt. Du måste fortfarande skriftligt redovisa ditt projekt - men skrivandet hamnar mer i bakgrunden.

Vetenskapliga metoder ("VM" eller "vet met") är igång

Kursen vetenskapliga metoder börjar med att vi tillsammans går igenom ramarna för projektarbetet i trean. Varför?

¤ PA är en ganska tung kurs. Det skadar inte att du redan nu börjar att fundera på vad du vill göra.

¤ Om du vill kan du tjuvstarta ditt projektarbete genom göra en "förstudie" i din VM-uppsats.

¤ Det finns likheter mellan VM och PA: I både VM och PA är utgångspunkten en problemformulering. Desssutom går VM ut på att skriva en vetenskaplig uppsats, med allt vad det innebär. I PA ingår det att skriva en projektrapport - med vetenskapliga krav.

¤ Eftersom vi går igenom olika vetenskapliga metoder och tekniker så får du nya infallsvinklar och idéer inför PA.

RSS 2.0