Projektarbetets olika delar
Du presenterar dina första funderingar kring val av projekt. Vilket kunskapsområde rör det sig om? Vad är det jag vill göra? Vad är det jag vill veta? Denna idéskiss diskuteras med handledaren och ligger till grund för projektplanen.
B. PROJEKTPLAN
1. Bakgrund
Här resonerar du kring valet av kunskapsområde: Varför just detta område? Vilken del av området väljs ut och varför just denna del?
2. Syfte, mål och problemformulering
Här formuleras problemet, uppgiften, frågan eller hypotesen. Syftet svarar på frågan varför projektet skall genomföras. Om projektets syfte är att lösa en uppgift av mer konkret karaktär bör du kunna beskriva ett realistiskt mål för projektet, till exempel hur slutprodukten skall se ut.
3. Genomförande
I denna del av planen bör följande moment ingå:
• val av metod
Hur skall jag gå tillväga? Vilka olika vägar till målet finns det? Vilka fördelar och nackdelar finns det med de olika vägarna?
• val och insamlande av information och material
Vad är det jag behöver veta för att nå målet? Hur skall jag få tag på den informationen? Finns den på bibliotek, i arkiv eller hos personer?
• val av eventuella medarbetare
Klarar jag uppgiften på egen hand? Skulle jag vinna något på att göra den tillsammans med någon eller några andra? I så fall, hur skulle vi kunna dela upp arbetet?
• upprättande av arbets- och tidplan
Förutom en beräkning av hur lång tid de olika momenten i arbetet skall ta, kan här också fastläggas när kontakter med handledaren skall äga rum.
4. Form för presentation
Du beskriver hur projektet skall presenteras. Utställning? Seminarium? Demonstration? Innan arbetet fortskrider diskuteras projektplanen med handledaren som bedömer om projektplanen är realistisk.
C. GENOMFÖRANDE
1. Utförande av arbetet
Själva arbetet med att framställa slutprodukten kan innebära att samla information och material, bearbeta materialet, tänka, dra slutsatser, framställa den åsyftade varan, tjänsten eller uppsatsen.
2. Loggbok
Under hela projektarbetet för du loggbok. Denna innehåller anteckningar om vad du gjort, hur och varför ändringar gjorts i planeringen. Loggboken bör även beskriva under vilken tid du arbetat, med vilket resultat och vad du tänker ta itu med härnäst. En bra loggbok återberättar inte bara vad du gjort, utan innehåller också problematisering och analys.
3. Handledningsträffar
Vid dessa träffar diskuteras hur arbetet går, vilka svårigheter som uppstått och hur de skall kunna lösas. Om stora problem uppstår kan det bli nödvändigt att diskutera förändringar i projektets inriktning eller den valda metoden. Handledaren bör ha god hjälp av loggboken för att kunna följa processen i projektet.
D. PRESENTATION OCH REDOVISNING
1. Presentation
Presentationen av produkten kan se ut på olika sätt beroende på vad det är för slag av projektarbete. Uppsatser och andra former av skriftliga produkter kan diskuteras i seminarieform, en tjänst kan utföras, ett föremål eller praktiska metoder kan demonstreras.
2. Projektredovisning
I den skriftliga redovisningen av projektet resonerar du kring arbetet med framställningen av slutprodukten: Vilka överväganden har gjorts i arbetet? Vad blev resultatet av projektet? Om du skrivit en uppsats kan den skriftliga redovisningen vara en del av själva uppsatsen.
3. Självvärdering av arbetsgång och resultat
Du ska också, skriftligt eller muntligt, beskriva och utvärdera vad som gått bra och vad som gått mindre bra under arbetets gång, vilka lärdomar du dragit, hur resultatet blev i förhållande till ambitionen. Under projektarbetet kanske du upptäcker att syftet inte kan uppnås, att problemet är olösbart med tanke på tidsramen eller att projektplanen av någon annan anledning inte kan följas. Du får då förändra problemformulering eller frågeställning. Det kan i sin tur innebära att du får välja andra arbetsmetoder. Alla sådana förändringar förs in i loggboken.
