Andra läxan
Första uppgiften
♦ Ämnesbeskrivande titel (och gärna en förklarande undertitel)
♦ Bakgrund och syfte
Vad finns det för tankar bakom? Varför har jag valt detta ämnesområde? Vad syftar det till?
♦ Problemformulering
♦ Metod och material
Hur ska jag gå till väga? Vilka metoder ska jag använda? Vilka tekniker? Vilket material?
Deadline: onsdagen den 28 januari
Första läxan
Läs sidan 13-30 (dvs kapitel 1-2) i Vetenskaplig metod
Nog snackat om PA - nu blir det VM
Vetenskapliga metoder, 50 p (lokal kurs)
Syfte
Vetenskap är en metodisk verksamhet som utvecklats för att öka förståelsen för naturen och människan. Den vetenskapliga metoden utmärks av att den förklarar naturen och förutsäger dess processer. Dess främsta syfte är att producera tillförlitlig kunskap. Vetenskaplig kunskap är objektivt bevisad kunskap.
Studierna syftar till att träna eleverna i att tänka kritiskt, att granska fakta, att bedöma sakförhållanden och skeenden, samt att kunna härleda lagar och teorier ur observationer. Undervisningen ska ge eleverna en orientering om olika vetenskapliga problemställningar, teorier, termer och distinktioner, som är nödvändiga för frågor om tillförlitlig kunskap.
Karaktär och struktur
Kursen Vetenskapliga metoder ger eleverna insikter om den vetenskapliga processen och vetenskaplighet. Ämnet ges en idéhistorisk bakgrund. Centrala epoker, gestalter och paradigmskiften i vetenskapshistorien presenteras. I ett vetenskapssociologiskt studium möter eleverna de etiska och moraliska frågeställningar, som uppstår i mötet mellan vetenskapen och samhället. De studerande lär sig att utifrån ett stoff formulera och bearbeta frågeställningar med hjälp av kvantitativa och kvalitativa metoder. Kursen lägger ett kritiskt perspektiv på vetenskapen, dess former och resultat. Genom källkritiska studier lär sig eleverna granska och värdera vetenskapliga fakta och rön.
Mål
Målet för kursen är främst att ge eleverna insikt i begreppet vetenskaplighet. Studierna ska leda till att eleverna tänker kritiskt vid granskning och värdering av vetenskapliga utsagor. Eleverna kan återge forskningsprocessens olika faser och den distinktion som görs mellan kvantitativa och kvalitativa undersökningar. Eleverna äger insikter i frågeställningar rörande forskningsetik och inomvetenskapliga regler för forskare.
Efter genomgången kurs skall eleven
ha god kännedom om vetenskapligt arbete och vetenskaplighet
ha ett idéhistoriskt perspektiv på vetenskapen
kunna peka på etiska dilemman i vetenskaplig forskning
behärska en vetenskaplig begreppsapparat och metodik
kunna självständigt genomföra ett vetenskapligt arbete, utifrån kursens innehåll
kunna återge och värdera väsentliga kriterier för källkritisk granskning
BETYGSKRITERIER
Kriterier för betyget Godkänd
Eleven visar en undersökande inställning till vad som är kunskap och vetenskap.
Eleven diskuterar grundläggande begrepp vid vetenskapligt arbete.
Eleven studerar vetenskapliga texter.
Eleven kan i tal och skrift berätta om förhållandet mellan människor, teknik och vetenskap.
Eleven känner till kriterier för källkritisk granskning.
Kriterier för betyget Väl godkänd
Eleven beskriver den vetenskapliga metodens huvudområden och kan återge några centrala vetenskapsteoretiska inriktningar.
Eleven bearbetar och diskuterar vetenskapliga forskningsresultat, samt gör egna bedömningar av dessa.
Eleven formulerar och presenterar ett samtida vetenskapligt problem.
Eleven återger och värderar väsentliga kriterier för källkritisk granskning.
Kriterier för Mycket väl godkänd
Eleven visar självständighet och kritisk förmåga när det gäller att jämföra, tillämpa och värdera olika vetenskapliga förhållningssätt.
Eleven beskriver den vetenskapliga processen, samt ger argument både för och emot en metod.
Eleven analyserar metodiskt valda vetenskapliga texter.
Eleven preciserar egen ståndpunkt i vetenskapliga problem, ställer relevanta frågor och söker sakliga svar.
Eleven återger, värderar och analyserar väsentliga kriterier för källkritik och vetenskaplighet
Projektarbetets olika delar
Du presenterar dina första funderingar kring val av projekt. Vilket kunskapsområde rör det sig om? Vad är det jag vill göra? Vad är det jag vill veta? Denna idéskiss diskuteras med handledaren och ligger till grund för projektplanen.
B. PROJEKTPLAN
1. Bakgrund
Här resonerar du kring valet av kunskapsområde: Varför just detta område? Vilken del av området väljs ut och varför just denna del?
2. Syfte, mål och problemformulering
Här formuleras problemet, uppgiften, frågan eller hypotesen. Syftet svarar på frågan varför projektet skall genomföras. Om projektets syfte är att lösa en uppgift av mer konkret karaktär bör du kunna beskriva ett realistiskt mål för projektet, till exempel hur slutprodukten skall se ut.
3. Genomförande
I denna del av planen bör följande moment ingå:
• val av metod
Hur skall jag gå tillväga? Vilka olika vägar till målet finns det? Vilka fördelar och nackdelar finns det med de olika vägarna?
• val och insamlande av information och material
Vad är det jag behöver veta för att nå målet? Hur skall jag få tag på den informationen? Finns den på bibliotek, i arkiv eller hos personer?
• val av eventuella medarbetare
Klarar jag uppgiften på egen hand? Skulle jag vinna något på att göra den tillsammans med någon eller några andra? I så fall, hur skulle vi kunna dela upp arbetet?
• upprättande av arbets- och tidplan
Förutom en beräkning av hur lång tid de olika momenten i arbetet skall ta, kan här också fastläggas när kontakter med handledaren skall äga rum.
4. Form för presentation
Du beskriver hur projektet skall presenteras. Utställning? Seminarium? Demonstration? Innan arbetet fortskrider diskuteras projektplanen med handledaren som bedömer om projektplanen är realistisk.
C. GENOMFÖRANDE
1. Utförande av arbetet
Själva arbetet med att framställa slutprodukten kan innebära att samla information och material, bearbeta materialet, tänka, dra slutsatser, framställa den åsyftade varan, tjänsten eller uppsatsen.
2. Loggbok
Under hela projektarbetet för du loggbok. Denna innehåller anteckningar om vad du gjort, hur och varför ändringar gjorts i planeringen. Loggboken bör även beskriva under vilken tid du arbetat, med vilket resultat och vad du tänker ta itu med härnäst. En bra loggbok återberättar inte bara vad du gjort, utan innehåller också problematisering och analys.
3. Handledningsträffar
Vid dessa träffar diskuteras hur arbetet går, vilka svårigheter som uppstått och hur de skall kunna lösas. Om stora problem uppstår kan det bli nödvändigt att diskutera förändringar i projektets inriktning eller den valda metoden. Handledaren bör ha god hjälp av loggboken för att kunna följa processen i projektet.
D. PRESENTATION OCH REDOVISNING
1. Presentation
Presentationen av produkten kan se ut på olika sätt beroende på vad det är för slag av projektarbete. Uppsatser och andra former av skriftliga produkter kan diskuteras i seminarieform, en tjänst kan utföras, ett föremål eller praktiska metoder kan demonstreras.
2. Projektredovisning
I den skriftliga redovisningen av projektet resonerar du kring arbetet med framställningen av slutprodukten: Vilka överväganden har gjorts i arbetet? Vad blev resultatet av projektet? Om du skrivit en uppsats kan den skriftliga redovisningen vara en del av själva uppsatsen.
3. Självvärdering av arbetsgång och resultat
Du ska också, skriftligt eller muntligt, beskriva och utvärdera vad som gått bra och vad som gått mindre bra under arbetets gång, vilka lärdomar du dragit, hur resultatet blev i förhållande till ambitionen. Under projektarbetet kanske du upptäcker att syftet inte kan uppnås, att problemet är olösbart med tanke på tidsramen eller att projektplanen av någon annan anledning inte kan följas. Du får då förändra problemformulering eller frågeställning. Det kan i sin tur innebära att du får välja andra arbetsmetoder. Alla sådana förändringar förs in i loggboken.
Projektarbete läsår 09/10
Först och främst ska du nu fundera på vad du vill göra för projektarbete i trean. Förbered dig genom att lära dig lite om hur kursen är uppbyggd och hur det är tänkt att du ska jobba. Här kan du läsa igenom projektarbetets kursplan. Är du osäker på om du håller dig inom ramarna för samhällsvetenskapliga programmets mål - klicka här.
Naturligtvis går det alldeles utmärkt att som projektarbete skriva en vetenskaplig uppsats. Du tar då dina utmärkta kunskaper i VM och då blir din projektrapport helt enkelt en uppsats.
Vill du så kan du också genomföra ett mer praktiskt projekt. Du måste fortfarande skriftligt redovisa ditt projekt - men skrivandet hamnar mer i bakgrunden.
Vetenskapliga metoder ("VM" eller "vet met") är igång
¤ PA är en ganska tung kurs. Det skadar inte att du redan nu börjar att fundera på vad du vill göra.
¤ Om du vill kan du tjuvstarta ditt projektarbete genom göra en "förstudie" i din VM-uppsats.
¤ Det finns likheter mellan VM och PA: I både VM och PA är utgångspunkten en problemformulering. Desssutom går VM ut på att skriva en vetenskaplig uppsats, med allt vad det innebär. I PA ingår det att skriva en projektrapport - med vetenskapliga krav.
¤ Eftersom vi går igenom olika vetenskapliga metoder och tekniker så får du nya infallsvinklar och idéer inför PA.