Dokumentär om Pakistan

Dokumentären vi såg om Pakistan: "Ska vi vara rädda för Pakistan?" finns här, textad på engelska.

Världens konflikter

Missa inte den utmärkta serien Världens konflikter på SVT2! Den startar onsdagen den 17 november kl.21.30 och kommer att visas sex onsdagar framöver. Första programmet handlar om Irak och efter det följer Thailand, Sudan, Filippinerna, Nigeria och Iran.

Deras hemsida hittar du här.

På svt-play kan du se programmen när du vill.

Millenniemålen

Du kan läsa mer om FN:s millenniemål här


Ännu mer debatt om Afghanistan

Fler intressanta synpunkter på Afghanistan-frågan:

Debattartikel av Pierre Schori och kort kommentar på inlägget av Christer Persson

Sveriges närvaro i Afghanistan

I går (torsdagen den 21 oktober) höll Fredrik Reinfeldt en presskonferens om det vi pratade om i veckan - Sveriges närvaro i Afghanistan och det riksdagsbeslut som ska tas i november.

Se Reinfeldts presskonferens om Afghanistanöverläggningarna

Debatt

Se Folkpartiet och Miljöpartiet debattera om Afghanistanfrågan:


ISAF, OEF, IED och EOD

Inte nog med alla namn...en massa förkortningar har vi också:

ISAF (International Security Assistance Force)
OEF (Operation Enduring Freedom)
IED (Improvised Explosive Device)
IEDD (Improvised Explosive Device Disposal)
EOD (Explosive Ordnance Disposal)

Här visar svenska soldater i Afghanistan hur EOD går till:
(Bra att veta: "oxar"=oexploderade granater på "militärspråk"


Afghanistan

• Afghanistan har genom tiderna varit utsatt för upprepade invasionsförsök och har bland annat varit underkuvat av Alexander den store och Djingis Khan

• Under 1800-talet gör britterna upprepade (och lyckade) försök att inta och få kontroll över landet

• 1919: landet skiljs helt från Storbritannien

• 1970-talet: kungen avsätts och republik utropas

• 1978: kommunistpartiet tar över makten genom en blodig militärkupp

• 1979 - 1989: sovjetiska styrkor invaderar landet efter en tid av oroligheter (man fruktar att det socialistiska systemet är i fara). Miljontals människor flyr, invasionsstyrkan är som mest uppe i 100.000 man. Efter drygt nio års krig har 15.000 sovjetiska soldater stupat

• 1992: en provisorisk islamisk regering bildas

• Talibanerna ökar i antal och tar slutligen makten 1996

• 2001: USA bombar Afghanistan i sin jakt på al-Qaida och talibanregimen störtas

• Den pashtunske klanledaren Hamid Karzai utses till ledare för landet vid en FN-ledd konferens, och väljs om 2009

• Två olika militärstyrkor finns i landet: Nato-ledda ISAF med soldater från ett 40-tal länder, och OEF med främst amerikanska soldater (totalt cirka 140.000)

• Flera olika folkslag finns i A: pashtuner, tadzjiker, uzbeker, hazarer, turkmener, aimaker m.fl.

• Afghanistan är ett av världens fattigaste länder med en BNP per capita på cirka 300 US-dollar 2006.

• Den olagliga opiumproduktionen är egentligen landets viktigaste ekonomiska gren (visas inte i officiell statistik). Afghanistan står för 93% av världsproduktionen av heroin.


Pakistan

För att exemplifiera och anknyta till frågorna i kapitlet "Krig och konflikter" så ska vi detaljstudera två konflikthärdar i världen: Afghanistan och Pakistan.


Kort historik: Pakistan
• 1947 utropades två självständiga stater: Indien och Pakistan som till en början bestod av två olika landområden – Västpakistan och Östpakistan (nuvarande Bangladesh).

• Pakistan betyder ”de renas (renlärigas, rättrognas) land” och tanken var att landet skulle bli ett hem för subkontinentens muslimer.

• Det nya landet föddes i ett blodbad. Hundratusentals muslimer mördades på den indiska sidan, och hinduer och andra minoriteter på den pakistanska.

• Pakistan och Indien inledde redan 1948 en väpnad konflikt om Kashmir, med huvudsakligen muslimsk befolkning, och landområdet delades upp mellan länderna.

• Rivaliteten länderna emellan har lett till att både Indien och Pakistan har utvecklat kärnvapen.

• Trots att Pakistan är ett land vars konstitution är grundad på islam så har Pakistans styre tidvis varit sekulärt bl.a. genom Pakistans grundare och förste generalguvernör Mohamed Ali Jinnah.

• Flera militära statskupper genomförs från 1956 och framåt

• Valet 1970 ger Zulfikar Ali Bhutto och hans PPP (Pakistan People’s Party) makten. 1977 avsätts Bhutto genom en statskupp och han avrättas 1979 av general Zia ul-Haq.

• Zia ul-Haq var en hårdför militärdiktator som också lierade sig med religiösa fundamentalister och han införde de omdiskuterade ”hudud-straffen” som fortfarande (med vissa modifieringar) gäller. Han omkom 1988.

• Efter detta har Pakistan haft valda regeringar under bl.a. Nawaz Sharif och Benazir Bhutto fram till Pervez Musharrafs statskupp 1999.

• Musharraf pressades att avgå och lät de landsflyktiga ledarna Bhutto och Sharif återvända. Sedan Benazir Bhutto dödats (dec 2007) fördes PPP till storseger i parlamentsvalet i början av 2008. Musharraf avgick i augusti när en PPP-ledd koalitionsregering beslutat ställa honom inför riksrätt. Bhuttos änkling Asif Ali Zardari valdes till ny president.


Instuderingsfrågor och arbetsgång

Nu under hösten betar vi av kapitel 3 och 4 i boken. Vi börjar med kapitel 4 och med följande frågor:

Krig
1. Vad är ett krig?
2. Vad menas med det begränsade kriget och det totala kriget?
3. Förklara skillnaden mellan rättfärdiga och orättfärdiga krig.
4. Hur räknar man oftast krig i statistiken?
5. Orsaker till krig brukar ofta analyseras utifrån olika infallsvinklar. Ge exempel på detta.
6. Vad menas med humanitär rätt?
7. Ge exempel på innehållet i Haag- och Genèvereglerna.
8. Den 1 juli 2002 inrättades en ny internationell brottmålsdomstol (ICC). Vad är dess uppgift?
9. Vilka svagheter finns det i anslutning till denna domstol?

Terrorism
10. Definiera begreppet terrorism.
11. På vilket sätt skiljer sig dagens terrorism från gårdagens?
12. Vilka problem finns det i samband med internationella konventioner mot terrorism?

Förhandlingar
13. Hur kan spelteorin, ”fångarnas dilemma”, användas för analyser inom internationell politik?
14. Ge exempel på strategier som används vid förhandlingssituationer.
15. Vad menas med terrorbalans?
16. Förklara skillnaden mellan avrustning, nedrustning och rustningskontroll.
17. Vad menas med strategiska och taktiska kärnvapen?
18. Beskriv hur provstopps- och icke-spridningsavtalet har förändrats över tid.

 


Kärnvapensituationen i världen

Innehavet av kärnvapen regleras i Icke-spridningsavtalet av kärnvapen (NPT=Nonproliferation Act) från 1970. När NPT trädde i kraft 1970 fanns det fem stater i världen som man visste hade kärnvapen: USA, Ryssland, Kina, Storbritannien och Frankrike. Dessa stater erkändes som kärnvapenstater i och med avtalet. Enligt avtalet får de stater som har kärnvapen inte sprida dessa till andra stater och inte heller sprida relaterad kunskap eller teknik i annat än fredliga syften. Det finns i dagsläget tre stater i världen som står utanför avtalet: Indien, Pakistan och Israel. Att Indien och Pakistan har kärnvapen vet man eftersom de har provsprängt dessa 1998. Även om Israel aldrig bekräftat att man har kärnvapen är de flesta bedömare eniga om att så är fallet. I februari 2005, efter flera år av spekulationer och misstankar, förklarade Nordkorea offentligt att man har kärnvapen, men det är inte helt klart i vilken omfattning. Nordkorea har erkänt icke-spridningsavtalet. Av övriga länder i världen misstänker man att även Iran försöker framställa kärnvapen.

Provstoppsavtalet från 1996 (CTBT) innebär ett fullständigt förbud mot kärnvapenprovsprängningar och parter i avtalet förbinder sig att heller inte delta i någon annans stats provsprängning. Avtalet förbjuder endast fysiska explosioner och inte datorsimulerade prov, vilket medför att det är möjligt för kärnvapenstater att kontrollera att kärnvapen i lager verkligen fungerar. För att avtalet skall kunna träda i kraft krävs att 44 utvalda stater undertecknar och ratificerar det. I dagsläget saknas det tre underskrifter och 13 ratifikationer för att avtalet skall träda i kraft.

Källa: Regeringkansliets hemsida och säkerhetspolitik.se


Antikärnvapen-film från organisationen "Nuclear Age Peace Foundation" på YouTube:


Första läxan

Läs igenom kapitel 4 i "Internationella relationer". Svara på fråga 1-5 av instuderingsfrågorna (vilka du har fått på lektionstid + via mejl).





Kursplan och betygskriterier

Du vet väl att alla kursplaner finns på Skolverkets hemsida? Så även i vår kurs. Klicka här för att komma till kursplanen för internationella relationer.

Har du koll?

För att kunna tillgodogöra dig "The fog of war" så bör du ha lite förkunskaper om några historiska händelser. Det kan därför vara på sin plats att repetera och reflektera över vissa ord, begrepp och personer.

Slå upp följande ord:

Kalla kriget
Terrorbalans
Kubakrisen
Vietnamkriget
Robert McNamara
John F Kennedy
Lyndon B Johnson
Dominoteorin
Tonkinresolutionen

För det mesta fungerar Wikipedia utmärkt som källa. Men ta dig gärna tid att jämföra informationen på Wikipedia med den på Nationalencyklopedien. Mellan vilka årtal varade Vietnamkriget? Vad anger Wikipedia? Nationalencyklopedien?

På skolan kommer du åt vårt abonnemang på NE - det finns en klickbar symbol på skrivbordet. Hemifrån får du kanske nöja dig med Wikipedia? OBS! Genom ditt CSN-kort har du studeranderabatt på ett NE-abonnemang.

The fog of war

Som inledning på kursen ser vi den oscarsbelönade dokumentären "The fog of war". För dig som har missat den (eller kanske somnat under visningen?) så finns den på YouTube i elva olika delar.




Kommer du ihåg?
Robert McNamara: eleven lessons of war

  1. Empathize with your enemy
  2. Rationality will not save us
  3. There's something beyond one's self
  4. Maximize efficiency (
  5. Proportionality should be a guideline in war
  6. Get the data
  7. Belief and seeing are often both wrong
  8. Be prepared to re-examine your reasoning
  9. In order to do good, you may have to engage in evil
  10. Never say never
  11. You can't change human nature

 


RSS 2.0